Natten vilar här.
Mellan ljus och mörker är jag bara skuggor. Allt jag är, reflektioner av rörelser hos andra. I det blå morgonljuset vilar natten sina vingar. Viker in sig i mig, själv. Koltrastsång och hjärtslag. Kommer skymning, kommer månglans och stjärnstoft. Vila nu. Undan brännande sol och starka strålar. Vila du.
0 Kommentarer
Lämna ett svar. |
Jempan
Både prosa och lyrik Arkiv
Oktober 2017
Categories |